Nynäs runt på Sörmlandsleden – dag 2

Stugan hade inte så mycket att erbjuda och trötta efter en dags vandring blev det tidig kväll och dagen därpå tidig uppstigning. Frukosten blev inte riktigt som tänkt då vi inte kände för att starta kaminen som var det enda alternativet till att värma nåt och det som skulle hållas kallt fick vi förvara ute på natten. Kl 8 hade vi redan packat ihop och var redo för nästa halva av rundslingan. Miss i beräkningen var att man skulle checka ut vid vandrarhemmet 2,5 km bort och dagens vandring var planerad åt andra hållet så kändes ju liite onödigt att gå en halvmil extra… nåja, vi löste det på annat sätt…

Stugan i sin helhet… mysigt om man inte har för höga krav och utedass var det som gällde, men helt ok för oss.

Hundarna startklara för dagens vandring.

Stugan sett från vägen, inga fönster åt det hållet.

Första biten av sörmlandsleden från stugan i riktning mot Sandvik går på vägen, vi gjorde misstaget att börja gå åt fel håll upp i skogen men kom på det ganska snart så det blev nog bara nån kilometer extra. Sen fick vi passera genom en stor skogshage där det kunde gå betande djur men vi såg inte till några. Dom här fåren var i en annan hage utmed vägen som vi inte behövde gå in i.

Bitvis gick vi utmed sjön och skrämde upp ett gäng skarvar. Lite lätt regn på morgonen.

Vi har passerat Sandviks lilla camping och badplats i varierande terräng, delvist kuperat och här genom gammal beteshage.

Högt gräs så hundarna försvann nästan… men Mari visar vägen.

Efter beteshagarna kom vi till en källa med gott vatten, 3 km norr om Sandvik.

Sen blev det väldigt kuperat genom skog, mycket upp och ner som kändes i benen…

En liten mikropaus då vi skriver in oss i gästboken mitt i skogen.

Här kommer jag, den tunna jackan åkte på när det kom lite duggregn men blev svettigt så den åkte snart av. Foto: Mari Lidström

Äntligen har vi kommit till Långmarens museigård, rejält trötta då vi varit ute nästan 5 timmar.

Här blir det kisspaus, det fina utedasset måste också förevigas!

Det fanns två hål, men vi nöjde oss med att gå in en i taget 😉

Nog minns man även utedass från barndomens tid…

Gammeldags höhässja och fin gärdesgård.

Här kunde vi fylla på vatten, det gick åt då det började bli varmt, skönt att skölja av ansiktet med kallt vatten också.

Inne i stugan var det mycket gamla fina föremål!

Även här blev det nån rad i gästboken innan det var dags att fortsätta sista biten som tog ca 1½ timme, så det blev 7 timmar även idag med pauser inräknade.

Nynäs runt på Sörmlandsleden – dag 1

Lagom väder, mestadels sol men inte alltför varmt, då jag och en kompis bestämmer oss för att vandra Nynäs runt på Sörmlandsleden, en slinga på ca 3 mil. Vi parkerade bilen vid Karlfors kvarn.

Vi fotar båda två så vi har så klart kamerorna med oss, vi kommer bara en liten bit så hittar vi våra första fotoobjekt, vackra blå jungfrusländor.

Vid sjön Björken finns en häll av urkalksten med vittrade skålgropar, många vattenskålar tyckte hundarna… (Mobilbild liksom flera av bilderna då jag hade tele på kameran så det var svårt att få några bilder på nära håll med den.)

Där hittade vi också en fin plats för rast och lite lunch.

Nu tycker hundarna det är dags att fortsätta! Vi har ju faktiskt bara gått 1½ timme än så länge…

Här fastnade även jag på bild. Foto: Mari Lidström

Utsikten ner mot sjön när vi hade gått en liten bit.

Hm, inga vildsvin i spat idag… och tur var väl det!

Vi vandrar vidare genom skog.

Och här kommer jag och hundarna. Foto: Mari Lidström

Vacker grönska av klöver på marken. Rättelse: harsyra ska det vara och inget annat….

Utsikt över Rundbosjön när vi börjar närma oss Nynäs slott.

Lite brant nerför så här fanns ett rep man fick ta stöd av för att komma ner, hundarna hade egna linor kopplade till mig så dom kom ner utan problem.

Ännu en vy strax innan slottet.

Nu är vi nära…

Framme vid slottet, vi ska bara ner en bit till…

Vandrarhemmet vid slottet där vi bokat boende… eller rättare sagt var inte hundar tillåtna på själva vandrarhemmet så vi fick bo i fiskarstugan dit det visade sig att det var 2,5 km vilket vi inte riktigt hade räknat med. En del av vår mat hade vi lämnat här då det inte fanns kyl i vår stuga så vi tog en sista rast med lite kvällsmat och sen fick vi gå en bit till men valde vägen då biten på sörmlandsleden hade blivit ännu längre.

Vägen dit kantas delvis av cikoria, även kallad vägvårda, så vackert!

Ett rådjur som försöker passera vägen får syn på oss och vänder snabbt åt andra hållet.

Andra små blommor i dikeskanten som jag är osäker på… några små violer kanske?? PS: Har nu fått lära mig att blomman heter Natt och dag (eller Lundkovall)

Ett par andra rådjur som jagade runt som tokar… en bock efter en hind men såg inte direkt kärleksfullt ut, utan hinden gjorde allt för att undkomma, ser ut som hon har en lång skråma på skulderbladet men är ju ingen färsk skada i alla fall. Det blev kvällens sista bild och strax efter 19.30 var vi framme vid stugan, ganska så precis 7 timmar efter start.

Stugan saknade el och hade endast en vattenkran med kallvatten utanför så istället för den efterlängtade duschen efter en dags svettig vandring var det bara att slänga av sig kläderna och hoppa i sjön (eller huttrande kliva ner för en slipprig stege) och tvätta av sig i bara mässingen, bildbevis saknas 😉 så den här bilder är tagen morgonen efter.

Fortsättning dag 2 följer…

Bild 196: Tisdag 14 Juli Kl 17:08

Ute på en 2-dagars vandring på sörmlandsleden med en kompis, Nynäs runt, en slinga på ca 3 mil. Här en liten paus med utsikt över Rundbosjön strax innan Nynäs slott.

Bitvis väldigt kuperad terräng och här fick man ta hjälp av ett rep där det var lite brant, kändes i benen efter att vi varit ute i sju timmar (med pauser) så det var skönt att vi hade en stuga som väntade på oss…

Bild 132: Måndag 11 Maj Kl 11:05

Betydligt kyligare idag och dags att åka hemåt men först tar jag en promenad med hundarna till Beijershamn och får äntligen se gravänder som är vanliga på Öland så här års.
Namnet har dom fått av att dom gräver sitt bo i sandbankar, här är det hanen till höger med den röda svullna ”pannan ”, så vackra!

Bild 129: Fredag 8 Maj Kl 12:15

Vandring på Alvaret den ca 7 km långa Gösslundaslingan, inget problem för hundarna att ta sig över alla övergångar mellan betesmarkerna.

Fikapaus, rejäla bord och stolar 😉 Strålande väder med ca 17 grader och lite svalkande vind.

Sist men inte minst ett typiskt öländskt motiv, väderkvarnar som man ser lite överallt, det här är i Mysinge.

Orrspel i Hällefors

Tillsammans med en fotokompis tog vi en tur till en myr i Hällefors där orrarna har sin spelplats. Mari inspekterar kojan där vi ska tillbringa natten…man får inte vara bekväm av sig om man ska vara naturfotograf 😉 För att få plats fick vi släppa ut lite luft i ena luftmadrassen så vi kunde pressa in dom bredvid varandra, ordentligt med kläder och varma sovsäckar så kunde man i alla fall slumra till lite.

Men innan det var dags att krypa in i kojan utforskade vi omgivningarna lite då det var en fantastisk fin kväll, små knotiga myrtallar i solnedgången.

Men inte helt lätt att gå runt på en myr… man får se sig för så man inte trampar ner i svarta bottenlösa hål och även där det var skapligt torrt var växtligheten som mjuka kuddar så det var tungt att gå.

Det fanns flera små tjärn som låg spegelblanka.

Ett par svanar flög iväg men kniporna höll sig kvar borta i skogskanten.

Kanadagåshanen håller utkik och man kunde ana hans hona som låg på ägg på en liten ö mitt i tjärnen.

Redan vid 22-tiden på kvällen hörde vi en orre spela en stund och sen drog dom igång vid 4-tiden så då var det dags att kliva upp och börja möblera om i kojan så vi skulle komma åt att sitta vid fotogluggarna. Men det dröjde till 5-tiden innan det började bli lite ljusare så man kunde fota men orrarna ville inte komma till framsidan så lyckades nätt och jämt vinkla kameran åt sidan och få med en längst ner i hörnet på första bilden nedan. Orrspelet är inga våldsamma stridigheter utan det går lugnt och sansat till att bara visa upp sig och mäta vem som är ståtligast och vem som spelar vackrast, ett väldigt speciellt ljud. Bilderna får tala för sig själva allteftersom morgonen gryr.

Några fler bilder finns i fotogalleriet / vilda fåglar som du hittar i menyn ovan och även från ett tidigare orrspel för ett par år sen om man bläddrar vidare bland bilderna.

Bild 013: Måndag 13 Januari Kl 13:28

Tar en liten fotoutflykt med hundarna till hjorthagen i Stora Sundby, mufflonfåren där brukar vara lite skygga men idag lät dom sig fotograferas.

Maffiga horn på baggarna!

Dovhjortarna är också vaksamma och håller stenkoll på mig…

Vet inte om dom äter av barren men format precis som ett tak över dom.

Dom som gick ensamma var betydligt skyggare när dom inte hade tryggheten i flocken så den här stack iväg så fort jag närmade mig.

Lekte lite med långa slutartider när dom började röra på sig mer.

Hade hoppats solen skulle visa sig lite mer men fick nöja mig med en liten skymt av solnedgången när det började bli dags att åka hemåt efter ett par timmar.

Kosta safaripark – del 3

Tredje och det här får bli sista blogginlägget med bilder från safariparken.
Som sagt, grisar fanns det gott om och dom småtjafsade med varandra mest hela tiden…

Var nog inte så allvarligt utan lät nog värre en det var.

Man ser att det var nog unga grisar som bråkade, jämför med bjässen i bakgrunden som står i mattråget.

Även visenterna gick fram och åt av vad som nu bjöds, den stora grisen går emellan dom stökiga ungdomarna.

Till slut tröttnade visenterna på bristen av matro och dundrade mot grisarna så dom skingrades och dammet yrde.

Grym blick från Ferdinand som vi kallade bjässen…

Mitt i stöket höll jag på att missa det jag hade spanat efter ända sen vi kom, den ståtliga kronhjorten!

Han stod borta i skogskanten i starkt motljus så med solen i ögonen så var det svårt att se nåt överhuvudtaget åt det hållet.

Lugnt stod han där och väntade och spanade… det är brunsttid för kronhjorten.

Även mufflonfåren dök upp.

Vädrar efter en hind, lite bröl blev det också. (Synd på dessa stubbar som var i vägen.)

Osäker på om hinden är en dovhjort eller ung kronhjort, hon ser så liten ut…

Det här är i alla fall en kronhind, vacker!

Stor skillnad i storlek på kronhjort och dovhjort och dom sistnämnda var betydligt fler.

Han var klart kung där, inget stök när han klev fram till matningen, alla lämnade plats.

Även dom skygga hindarna vågade sig till slut fram till matningen…

Hanen hade förstås inte ro att äta när damerna kom…

Han vände sig åt vårat håll en sista gång.

Sen började han dra sig mot skogen igen och grisarna fick fritt fram till maten igen.

Och dom som inte äter fortsätter att stöka och böka…

Ser ju inte så allvarligt ut nu heller.

Men inte helt ense om vem som blev vinnare…

Klockan närmar sig 19 och det sista solljuset försvinner sakta bortom skogen och det är dags för oss att lämna parken efter en sista bild på den ståtliga kronhjorten. Det var den enda hanen vi såg.